SaveTheWorldWithUs

Öppna horhus!?

Får man göra det i Sverige?
- Nej!

Tror det skulle vara en kanon grej i Sverige med tanke på det hårda klimat som råder.

Det skulle minska våldtäkterna och kvinnor skulle få riktig anställning med samma villkor som vilket annat arbete som helst.

Varför är det så tabu med detta i Sverige? i Tyskland så kör dom för fullt och kvinnorna som jobbar där tycker det är som vilket annat jobb som helst.

Så vad hindrar Sverige? det skulle ju skapa massa med jobb och våldtäkterna skulle minska, dessutom skulle vi få bort ghetto hororna på gatorna.

Bra för dem som är singlar
Många åker till Tyskland och handlar varor och tjänster (sex) eftersom tyska prostituerade (manliga och kvinnliga) är renliga och går på läkarbesök en gång i veckan till skillnad mot många amatörprostituerade (manliga och kvinnliga) i Sverige. I Grekland har prostitutionen varit laglig i 40 år och många svenkar, både kvinnor och män åker dit och kopplar av med prostituerade under semestern. Både svenskar och turister i Sverige efterfrågar denna tjänst. Sverige är smyghyckleriets hemland.

Vad tycker NI om det här????

Vi fick in ett tips om att vi skulle skriva om skilda föräldrar och hur det blir med barnen ifall föräldrarna ligger i skilsmässa. Jag hoppas att det här kan vara till någon nytta..

Varje år är cirka 50 000 barn med om att deras föräldrar separerar. Nästan en tredjedel av alla barn i Sverige har skilda föräldrar. Nästan hälften av alla föräldrar som skiljs har svårt att komma överens första tiden efteråt.

Du har rätt att bli lyssnad till. Du har rätt att känna dig trygg. Du har rätt att må bra.
De vuxna ska ge dig det du behöver. Det borde vara en självklarhet. Det står också i lagen.
Men det är inte alltid som föräldrar lyssnar. Ibland har de fullt upp med sina egna problem.
Då är det viktigt att du vet vad du har rätt till. Här får du svar på några av de vanligaste frågorna om barns rättigheter i samband med skilsmässa:

Vem bestämmer var jag ska bo om mina föräldrar inte kan komma överens om det?
Om dina föräldrar inte är överens kan de be socialtjänsten att få komma på samarbetssamtal, där de får hjälp att försöka hitta en lösning som båda kan gå med på. Om det lyckas kan de skriva ett avtal. Där kan stå vem du ska bo hos och hur mycket du ska träffa den andre föräldern. Socialtjänsten kontrollerar att avtalet verkligen är för ditt bästa innan de godkänner det.

Ofta kommer föräldrar fram till att barnet ska bo mest hos den ena föräldern, men att båda ska ha vårdnaden. Det betyder att båda fortfarande har lika stort ansvar för att barnet har det bra, och för de beslut som fattas om barnet.

Om dina föräldrar inte lyckas komma överens på det här sättet så kan de välja att gå till domstol. Då är det domstolen som bestämmer vem som ska ha vårdnad, vem du ska bo hos och hur mycket du ska träffa den andra föräldern. Inför en sådan rättegång brukar socialtjänsten göra en noggrann utredning av hur barnet har det hos var och en av föräldrarna. Då brukar de ofta prata med barnet om vad det tycker. Det här är viktigt för att domstolen ska få en uppfattning om vad som är bäst för barnet. Domstolen måste alltid tänka på barnets bästa när den fattar beslut, inte på att det ska vara rättvist för föräldrarna.

Hur gammal ska jag vara för att själv få bestämma vem jag ska bo hos?
Det finns ingen bestämd åldersgräns för när barn själva får bestämma var de ska bo, men ju äldre du är, desto mer ska föräldrar och andra vuxna lyssna på vad du vill. Domstolarna brukar lyssna extra mycket på barn över tolv år. Men det är ändå inte barnet som bestämmer. Ibland tycker föräldrarna, socialtjänsten eller domstolen att barnets bästa är något annat än vad barnet vill. Det är först när du fyllt 18 år och blivit myndig som du kan ta helt egna beslut om var du ska bo.

Jag flyttar mellan mina föräldrar men skulle vilja bo hos mamma hela tiden, hur ska jag göra då?
Försök prata med dina föräldrar och berätta hur du känner, även om det kan vara svårt. De är skyldiga att lyssna på dig och att tänka på ditt bästa. Det står i lagen att de ska sätta dina behov först. Vad som är bäst för ett barn kan vara olika vid olika tidpunkter. Under vissa perioder kan det vara viktigast att träffa båda föräldrarna lika mycket, under andra perioder kan det vara viktigare att få bo på samma ställe på vardagarna, till exempel för att vara nära skolan. Om dina föräldrar inte kan komma överens om att ändra på det som tidigare är överenskommet eller bestämt, kan domstolen göra en ny prövning.

Kan jag bli tvingad att träffa en förälder fast jag inte vill?
Ja, om det är bestämt att du ska bo hos eller träffa den föräldern. Om du inte kommer dit som bestämt kan föräldern gå till domstol och begära hjälp. Domstolen kan på olika sätt försöka tvinga dig till att träffas, i yttersta fall med hjälp av polis, om den bedömer att det är för ditt bästa.

Får min mamma hindra mig från att träffa min pappa?
Nej, inte om det är bestämt att båda föräldrarna ska få träffa dig. Då har båda ansvar för att det blir så. Det är oftast bäst för ett barn att ha kontakt med båda föräldrarna. Undantaget är när det skulle kunna vara farligt för barnet att träffa en av föräldrarna, exempelvis för att föräldern hotat eller slagit barnet.

Får föräldrar dela på syskon om syskonen inte vill?
Nej, oftast inte. När föräldrar bestämmer var barnen ska bo efter en separation ska de tänka på vad som är bäst för barnen, inte på vad som är rättvist för föräldrarna. Det är oftast bäst för syskon att inte delas, speciellt om de bott tillsammans förut.

Får en förälder stoppa ett barn från att träffa sina släktingar, till exempel sin mormor, morfar, halvsyskon eller styvsyskon?
I lagen står att föräldrar ska se till att deras barn får vad de behöver. De flesta barn mår bra av att träffa sina släktingar. Om släktingarna vill träffa barnet men fått nej av en förälder så kan de gå till socialtjänsten. Om socialtjänsten tycker det är bäst för barnet att träffa sin släkt, kan de gå till en domstol som kan bestämma om barnet ska få träffa sin släkt.

Vem ska se till att det blir bra för mig efter mina föräldrars skilsmässa?
Dina föräldrar. Om de inte klarar av att samarbeta, eller om de inte klarar att ordna det bra för dig kan de be om stöd och hjälp hos socialtjänsten. Du kan också kontakta socialtjänsten om du mår dåligt.

Vad kan jag göra om en av mina föräldrar är hotfull och slåss?
Det är förbjudet att hota eller slå barn eller vuxna. Det är alltid fel. Om du eller någon av dina föräldrar blir hotad eller slagen ska du försöka berätta det för en vuxen som du litar på. Du kan också ringa till Socialtjänsten och berätta hur det är hemma. Det kan vara jättesvårt, särskilt om den som är hotfull är ens egen förälder. Men det är ändå jätteviktigt, för att du ska få hjälp. Ingen ska behöva bli slagen, eller gå runt och vara rädd.

Mer information om lagar och regler finner du på: Familjerätt på nätet: http://www.famratt.com/

När man har det jobbigt hjälper det oftast att prata med någon. Men ibland funkar det inte att prata med föräldrarna eller kompisarna. Det kanske inte heller finns någon annan vuxen i din närhet som du litar på. Då finns det andra ställen man kan vända sig till. En möjlighet är att ta kontakt med skolkurator eller skolpsykolog. En annan är att pröva med någon av kontakterna på vår lista:

www.bup.nu Bup står för barn- och ungdomspsykiatrin. Här hittar du adresser till landets alla bup-mottagningar. Du kan också ställa frågor via mejl och läsa andras frågor och svar.

www.bris.se Bris står för Barnens rätt i samhället och är en organisation som finns till för att ge barn och ungdomar stöd och råd. Bris har en jourtelefon dit du kan ringa. Numret är 0200-230 230. Jourtelefonen är bemannad måndag till fredag 15-21 samt lördag och söndag 15-18. Du kan också ställa frågor via mejl på Bris hemsida.

www.rodasidorna.se Röda Sidorna är en sökmotor som är skapad av Bris (Barnens Rätt i Samhället). Här finns information som visar var du kan få hjälp med olika slags problem.

www.ungdomsmottagningen.info Här hittar du adresser till landets ungdoms-mottagningar. Du kan också läsa andras frågor och svar.

www.bo.se På Barnombudsmannens sida kan du läsa om barns rättigheter.

Jourhavande kompis är en telefonjour dit du kan ringa om du behöver prata med någon. Telefonnumret till Jourhavande kompis är 020-222 444. Jouren är öppen måndag till fredag 18-22 samt lördag och söndag 14-18.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för alla barn och ungdomar som bor i Sverige och ska ge stöd och hjälp till barn och familjer som på olika sätt har det svårt. Socialtjänsten finns i alla kommuner. Adresser och telefonnummer hittar du i telefonkatalogen. Du kan också gå in på din kommuns hemsida och söka upp socialtjänsten där.

Är du som läser det här förälder? Tror du att ditt barn skulle må bra av att få kontakt med andra barn som har liknande erfarenheter av skilsmässa? Kontakta din kommun och fråga dem om man arrangerar samtalsgrupper för barn till skilda föräldrar.



Med vänliga hälsningar,
"T".

Jasmine heter jag, är 16 år gammal. Bor i en väldigt liten och inskränkt stad som heter Nora tillsammans med min pojkvän och våran dotter Joline som snart är 3 månader. Jag ägnar all min fritid och lediga tid på familjen. Och all min lediga tid är i princip dygnet runt, bortsett från 6 timmar i veckan, då jag pluggar A kurser på komvux. Joline föddes den 2/1, efter tio dagars extra väntan. När de lade henne på mitt bröst kände jag direkt ?det är nu livet börjar? och sedan den dagen har mitt liv sett helt annorlunda ut, på ett positivt sätt. Jag trivs i min mammaroll och förstår inte vad jag gjorde på min fritid innan min dotter fanns. Det här är det absolut bästa som hänt mig. Just nu hinner jag inte med så mycket annat än att ta hand om Joline men innan hon föddes läste jag mycket, skrev noveller och dikter, kollade på bra filmer och dokumentärer. Jag tycker om att dansa, sjunga och måla (är dock kass på att måla) och jag tycker mycket om skolan. Har ägnat mycket tid åt skolan de senaste åren och även nu, eftersom jag pluggar på kvällarna när Joline lagt sig. Historia, religion och biologi intresserar mig särskilt.

Blodgivaren är en livräddare
Att vara blodgivare innebär att hjälpa en sjuk eller skadad medmänniska.

Det kan till exempel gälla vid en svår förlossning, trafikolycka, cancerbehandling eller höftledsoperation. Det finns inga alternativ till blodgivarens insats eftersom blod inte kan tillverkas på konstgjord väg. Blodet är dessutom en färskvara som bara kan lagras i sex veckor. Om du är mellan 18 och 60 år, frisk och väger minst 50 kilo är chansen stor att du kan bli blodgivare (är du kortväxt räcker ibland inte den vikten). Blodcentralen kontrollerar ditt blodvärde (Hb) som måste vara minst 125 g/L om du är kvinna och 135 g/L om du är man. Du får ge blod högst tre (kvinna) eller fyra (man) gånger per år. Du måste visa giltig fotolegitimation vid varje besök.

Om du till exempel har en långvarig sjukdom eller äter vissa mediciner får du inte bli blodgivare. Reglerna är till för att både skydda din egen hälsa och mottagaren av blod.

Grundkrav för att bli blodgivare
18-60 år
Frisk
Väga minst 50 kilo
Giltig fotolegitimation
Förstå och tala svenska
Svenskt personnummer

Tio minuter för 4,5 dl

Vid varje besök svarar du på frågor i en hälsodeklaration. Det gör du samma dag du ska till blodcentralen eller blodbussen. Hälsodeklarationen fyller du i varje gång du ger blod. Avsätt 30 minuter för besöket. Blodgivningen tar cirka tio minuter. Kom ihåg att ta med dig giltig fotolegitimation. Den måste du visa vid varje besök. Efter blodgivningen tar du det lugnt en stund med en fika. Du kan arbeta som vanligt direkt efteråt, men avstå gärna från kraftig motion det närmaste dygnet. Arbetar du på höga höjder ska du vänta med att arbeta tills nästa dag eftersom blodtrycket kan sjunka något. Du bildar ständigt nytt blod. Efter några veckor finns normalt antal blodkroppar i cirkulation igen.

Hur känns det?
Det är ovanligt att känna obehag vid blodgivning. Många blodgivare tycker att det inte känns värre än att ta ett blodprov.

För att anmäla dig som ny blodgivare och/eller få information om blodgivning kan du ringa 020-390 390 dygnet runt. Du kan också anmäla dig via internet eller utan tidsbeställning besöka någon av blodcentralerna eller blodbussarna.

Tio vanliga frågor och svar

Hur mycket blod lämnar jag varje gång?
4,5 dl. Det är mindre än en tiondel av din blodvolym.

Kan jag idrotta direkt efter blodgivningen?
Träna och motionera lätt går bra. Men om du tävlar bör du tänka på att din maximala förmåga är nedsatt veckan efter blodgivningen.

Hur ofta får jag ge blod?
Om du är kvinna kan du lämna blod högst tre gånger per år och som man fyra gånger.

Hur lång tid tar det att ge blod?
Högst tio minuter. Sedan vill vi förstås bjuda på fika, så räkna med en halvtimme.

Blir jag trött av att ge blod?
Många givare blir piggare men några känner sig tröttare. Nytt blod bildas ständigt. Efter en månad finns normalt antal röda blodkroppar i cirkulation igen. Vita blodkroppar och blodplättar har återbildats inom ett dygn.

Tar ni några prover på mitt blod?
Ja. Vi kontrollerar alltid ditt blod, dels för din egen skull och dels för att ditt blod inte ska kunna skada mottagaren.

Finns det några skäl till att jag inte ska lämna blod?
Om du är frisk finns inga skäl. Men om du till exempel lever på ett sådant sätt att du utsätter dig för blodsmitta ska du avstå. Om du varit utomlands måste du ibland också avstå för en kortare eller längre tid. Vissa läkemedel är olämpliga vid blodgivning.

Blir jag blodfattig av att ge blod?
Nej, en frisk människa ger av sitt överskott. Kontroll av blodvärdet görs vid varje blodgivning.

Varför måste jag fylla i en hälsodeklaration varje gång?
Vi vill att du verkligen tar personlig ställning till att du anser dig vara frisk innan du ger blod.

Varför bjuder ni på järntabletter?
Därför att du förlorar lite järn med blodet du ger. Och eftersom kroppen bara tar upp 1/10 av det järn du äter så får du extra järn av oss. Vi vill dig väl.

Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg.
Därför är din insats livsviktig för många människor. Anmäl dig redan idag!



Med vänliga hälsningar,
"T".

Vilka regler gäller för att få komma till Sverige?

Efter andra världskriget expanderade industrin kraftigt i Sverige. Samtidigt förkortades arbetstiden, vilket ledde till ett stort behov av arbetskraft utifrån. Många svenska företag rekryterade därför aktivt arbetare i olika europeiska länder. Denna oreglerade invandring pågick ända fram till 1967, då Sverige fastställde regler för invandring.
Redan på 1950-talet hade dock de nordiska länderna genom avtal skapat en gemensam och fri arbetsmarknad som innebär att nordiska medborgare fritt kan arbeta eller studera i andra nordiska länder. I mitten av 1970-talet upphörde praktiskt taget invandringen av arbetskraft. Istället ökade andelen flyktingar som sökte sig till Sverige.

Invandringsregler

Invandringsreglerna innebär bl.a. att en person från ett utomnordiskt land som vill bosätta sig eller arbeta i Sverige måste ha uppehålls- och arbetstillstånd klart innan han kommer hit. Om han söker tillstånd när han redan har kommit in i landet, kan Migrationsverket avslå hans ansökan endast av den orsaken, utan att pröva hans skäl för ansökan.

Migrationsverket

Migrationsverket ansvarar för utredning och mottagande av asylsökande och fattar beslut om visum, arbets- och uppehållstillstånd samt om svenskt medborgarskap. Dessutom träffar verket avtal med kommuner om flyktingmottagande och samordnar och bevakar invandrarfrågor. Verket lyder under Utrikesdepartementet som svarar för invandringsfrågorna och Inrikesdepartementet som ansvarar för invandrarfrågorna inom regeringskansliet. Med invandringsfrågor menas regler som anger vilka utlänningar som får bosätta sig i Sverige. Invandrarfrågor omfattar åtgärder för att underlätta invandrarnas integration i det svenska samhället. Tillståndsgivningen styrs av Utänningslagen, Utlänningsförordningen och särskilda förordningar som beslutas av regeringen, samt regeringens och Ulänningsnämndens vägledande beslut i enskilda ärenden. Precis som andra förvaltningsmyndigheter eller domstolar kan Migrationsverket skapa egna riktlinjer för sitt handlande inom ramar som regering och riksdag fastställer.

Migrationsdomstolen

Migrationsdomstolen är högsta instans i nästan alla enskilda utlänningsärenden. Det betyder att domstolens beslut inte kan överklagas. Domstolen prövar vissa nya ansökningar, överklaganden av Migrationsverkets beslut om avvisning, utvisning m.m. I ett fåtal fall görs överprövningen av Migrationsöverdomstolen. Det gäller endast vissa principiellt viktiga ärenden, som Migrationsdomstolen eller Migrationsverket överlämnar.

Polisen

Polisen kontrollerar att utlänningar som kommer hit har de tillstånd som de måste ha. Det sker antingen genom kontroll vid gränsen eller vid kontroller som polisen genomför i Sverige, s.k. inre utlänningskontroll. Polisen tar emot ansökningar i tillståndsärenden som utlänningar gör i Sverige och har rätt att förlänga tillstånd i vissa fall. Däremot får polisen inte avslå en ansökan. Från och med den 1 oktober 1997 kommer Invandrarverket att ta över dessa arbetsuppgifter från polisen. I vissa fall får polisen avvisa den som har kommit hit utan tillstånd, pass eller pengar för sitt uppehälle och hemresa.

Visum

Medborgare i många länder kan besöka Sverige upp till tre månader utan tillstånd. Besökaren måste ha en giltig passhandling samt pengar för sitt uppehälle och för sin hemresa. Medborgare i de flesta länder i Afrika och Asien måste ha ett särskilt tillstånd, visum, för att överhuvudtaget få resa in i sverige. Visum söker de hos svenska utlandsmyndigheter (dvs. en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat) i sitt hemland eller i det land där de vistas. Oftast beslutar utlandsmyndigheten i viseringsärenden, annars gör Migrationsverket det. Visum kan ges för högst 90 dagars vistelse vid varje ansökan.

Arbetstillstånd

Medborgare från länder utanför Norden och EU/EES-området som vill arbeta i Sverige måste ordna ett arbetstillstånd innan de reser hit. För att få arbetstillstånd måste de bl.a. ha ett skriftligt erbjudande om arbete i Sverige. Arbetstillståndet söker de på en svensk utlandsmyndighet i hemlandet eller det land där de bo. Migrationsverket beslutar om tillståndet, i regel efter samråd med länsarbetsnämnden.

Uppehållstillstånd

Utlänningar som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd. Normalt skal det vara ordnat och infört i passet före inresan i Sverige. Tillståndet söker de på en svensk utlandsmyndighet i hemlandet eller det land där de bor. Det är utlandsmyndigheten eller Migrationsverket som beslutar om uppehållstillståndet, som kan vara antingen tidsbegränsat eller permanent. Båda ger rätt att resa in i Sverige igen efter besök i utlandet. Den som har uppehållstillstånd behöver inte visum.

Permanent uppehållstillstånd

Den som har permanent uppehållstillstånd behöver inget arbetstillstånd. Han har rätt att vistas här utan tidsbegränsning och utan pass men för inresa i Sverige måsta han ha pass. Tillståndet gäller så länge han är bosatt i Sverige. Migrationsverket återkallar det permanenta uppehållstillståndet om han flyttar från Sverige och i vissa andra speciella fall. Den som är t.ex. gäststuderande eller praktikant och bor här tillfälligt, kan inte få permanent uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning

Anknytning till Sverige - som grund för ett uppehållstillstånd - betyder oftast att en utlänning söker tillstånd för att förena sig med nära anhöriga som bor i Sverige, eller för att gifta sig eller bli sambo med någon som är fast bosatt här. Huvudregeln är att uppehållstillståndet ska vara klart före inresan i Sverige. Migrationsverket kan bevilja tillstånd efter inresan om det finns synnerliga skäl eller om det är uppenbart att utlänningen skulle fått uppehållstillstånd on ansökan prövats före avresan. Uppehållstillstånd söks på en svensk utlandsmyndighet i hemlandet eller där den sökande bor. Personalen på ambassaden eller konsulatet intervjuar den sökande och skickar ärendet till Migrationsverket, som fattar beslut. Före beslutet kompletterar Migrationsverket i regel uppgifterna antingen genom skriftlig utredning eller genom att intervjua den anhörige i Sverige. I samband med ett giftermål eller samboförhållande får utlänningen i regel uppehållstillstånd sex månader åt gången under två års tid. Det dröjer alltså två år innan han kan få permanent uppehållstillstånd.Undantag kan vara förhållanden där parterna återförenas efter att tidigare ha bott tillsammans under lång tid utomlands.

Asyl

Flyktinginvandring sker på två sätt:
* Regeringen bestämmer varje år en s.k. flyktingkvot, dvs. hur många flyktingar som ska överföras till Sverige.
* Enskilda asylsökande som själva reser till Sverige och söker uppehållstillstånd.
Sverige har undertecknat 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). Den anger de rättigheter och förmåner en stat som undertecknat konventionen är skyldig att garantera flyktingar som vistas inom dess gränser. Den svenska Utlänningslagens definition av begreppet flykting bygger på Genèvekonventionen:

"Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Vad som nu har sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit."

En asylsökande har i princip inte rätt att välja i vilket land han vill bo. Den stat dit en asylsökande först har kommit skall pröva asylfrågan. En asylsökande som hade kunnat söka asyl i ett annat land innan han kom till Sverige, kan därför avvisas till det landet.

Avvisning och utvisning

Utlänningar som inte har tillstånd att vistas i Sverige avvisas eller utvisas.

Avvisning

De vanligaste skälen för avvisning är att utlänningen:
* saknar pass och tillstånd att resa in i Sverige
* saknar pengar för sitt uppehälle och hemresa
* är på väg till ett annat nordiskt land genom Sverige men saknar tillstånd att rea dit
* söker asyl men Migrationsverket anser att det är uppenbart att han saknar skäl.
Han avvisas normalt till det land han närmast kommer ifrån.
Polisen får besluta om avvisning inom tre månader efter utlänningens ankomst till Sverige. Om han har varit i Sverige längre än tre månader beslutar istället Migrationsverket.
Det är också Migrationsverket som beslutar om avvisning om utlänningen söker asyl eller har en nära familjemedlem som söker eller har asyl i Sverige.
Om det är uppenbart att en utlänning inte har rätt till asyl eller annat uppehållstillstånd, kan Migrationsverket besluta att han skall avvisas omedelbart. Det kan verket göra även om tiden för överklagande av avvisningsbeslutet inte har gått ut (s.k. omedelbar verkställighet). Det är bara om det finns synnerlig skäl som Migrationsverket kan besluta om omedelbar verkställighet när det gått längre tid än tre månader sedan personen ansökt om tillstånd i Sverige.
Migrationsverket kan i samband med ett avvisningsbeslut, förbjuda utlänningen att återvända till Sverige under en viss tid.

Utvisning

En utlänning som har haft uppehållstillstånd kan utvisas om han har stannat i Sverige även efter det att hans uppehållstillstånd har gått ut eller återkallats. Utvisningsbeslutet fattas av Migrationsverket, som också kan förbjuda personen att återvända till Sverige under en viss tid. En domstol kan besluta att utvisa en utlänning som döms för brott som kan leda till fängelse eller skyddstillsyn, eller om domstol upphäver en villkorlig dom. Ett sådant utvisningsbeslut innebär alltid att utlänningen blir förbjuden att återvända till Sverige under en viss tid eller för all framtid. En utlänning som kom till Sverige innan han hade fyllt femton år och som hade bott här i minst fem år när åtal väcktes, får inte utvisas på grund av brott. Om en utlänning har haft permanent uppehållstillstånd i minst fyra år eller varit bosatt här minst fem år, måste det måste det finnas mycket starka skäl för att kunna utvisa honom på grund av brott. Den som är flykting får utvisas endast om han begått ett mycket grovt brott och det skall medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige, t.ex. grovt narkotikabrott eller grovt rån. Regeringen kan utvisa en utlänning och förbjuda honom att återvända hit med hänsyn till rikets säkerhet.

Avlägsnande till annat nordiskt land

De nordiska länderna har en gemensam yttre passkontroll, som innebär att varje nordiskt land har ansvar för vilka personer som släpps in i Norden. Om en person reser in i t.ex. Danmark illegalt eller med visum enbart för Danmark och sedan fortsätter vidare till Sverige, så kan Sverige skicka honom tillbaka till Danmark. Detta skall ske inom sex månader. "Gränslandet". i detta fall Danmark, ska sedan avgöra tillståndsfrågan. Den som har stark anknytning till Sverige skickas i praktiken inte tillbaka till "gränslandet" utan får sitt tillståndsärende prövat i Sverige.

Förvar

Myndigheten som har hand om utlänningsärendet, t.ex. polisen eller Migrationsverket, besluta också om en utlänning skall få tas i förvar (dvs. hållas inlåst i särskilda lokaler).
En utlänning över 18 år får hållas i förvar om hans identitet är oklar och man därför måste undersöka hans rätt att få resa in i eller stanna i Sverige. Han får också tas i förvar om det är sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas och det finns anledning att tro att han kommer att hålla sig undan eller begå brott i Sverige. Detsamma gäller om det finns ett beslut om av- eller utvisning som skall verkställas och om det finns risk att han håller sig undan eller begår brott. I vissa fall kan det dock vara tillräckligt att polisen tar hand om utlänningens pass eller beordrar honom att anmäla sig på polisstationen, s.k. uppsikt. Om det finns ett beslut om avvisning eller utvisning får utlänningen hållas i förvar upp till två månader. I andra fall måste det finnas mycket starka skäl för att en utlänning hålls i förvar längre tid än två veckor. För att ta barn i förvar gäller mycket striktare regler.

Anhöriga

Följande anhöriga till en EU/EES-medborgare som arbetar, driver företag e.dyl. i Sverige kan få uppehållstillstånd:
* Maka/make
* Barn som är under 21 år eller är beroende av föräldrarna för sin försörjning
* Föräldrar som är ekonomiskt beroende av barn som bor i Sverige.
Föräldrar får dock inte uppehållstillstånd om barnet är studerande. Anhöriga får uppehållstillstånd för samma tid som personen de har anknytning till.
Om en medborgare i en EU/EES-stat inte uppfyller kraven för att få uppehållstillstånd enligt EES- avtalet, t.ex om han är sambo med en arbetstagare, kan han i vissa fall få uppehållstillstånd med stöd av andra regler i Utlänningslagen.
För anhöriga till Nordiska medborgare gäller samma regler som för anhöriga till andra EU/EES- medborgare.


Med vänliga hälsningar,
"T".

Ni har väl inte missat denna hemska händelse som hände den 27-åriga kvinnan i Thailand?
Ifall ni nu har gjort det, klicka er in på länken för att komma dit!



http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2059901.ab

En massa styrkekramar till dom nära och kära..

* Johannesört - som vissa receptfria sömnmedel som Movina också är baserade på
* Humle - ämnena humulon och lupulon verkar starkt lugnande och sömngivande
* Valeriana (vänderot) - se även receptfria sömnmedel
* Kamomill
* Meliss
* Passionsblomma
* Dill
* Timjan

Samtliga örter anses kunna bidra till en bättre nattsömn. Humlekottar från humleblomman kan till och med användas i kudden för att sova bättre.

Alkohol är ett kortsiktigt alternativ till sömn. Visst, alkohol har en sövande och lugnande effekt. Resultatet blir dock att sömnen i sig blir ytligare, och därmed sämre, vilket gör att du skjuter upp problemet till dagen efter istället. Detta kan i princip vara lika illa som om du hade somnat senare ändå!


* Acceptera faktumet att du inte kan somna eller att du kommer att få lite sömn inatt. Du kommer att få en jobbig dag imorgon men det kan lösas till viss del med kaffe och dylikt. Det är inte hela världen! Genom att acceptera detta faktum tar du bort moment-22 stressen man får. Man blir stressad över att man inte kan somna och kan inte somna för att man är stressad. Strunta i att försöka. Njut av att du, just nu, är ledig och inte behöver göra nånting istället!
* Lyssna på stillsam musik eller avslappnings-CD, gärna musik du kan utan och innan och som inte påkallar uppmärksamhet (läs mer under hjälpmedel).
* Ät något sockerrikt. Först får du en sockerchock som gör dig väldigt pigg, sen sätter insulinet igång och sockerdippen gör dig ?lägre? än innan. Tänk på hur man brukar känna sig efter en middag.
* Drick mjölk eller varm choklad.
* Ha penna och papper vid nattygsbordet. Har du får många tankar som cirkulerar i huvudet och att du egentligen inte vill släppa dem för att stressen av att glömma bort dem är värre än att ?jonglera? med tankarna. Skriv ner vad du tänker på och tänk på dem på morgonen. Vissa människor får sina bästa idéer när de försöker somna, fortsätt med det men skriv ner dem och gå vidare till att somna. Ligger du och ?jonglerar? ideer är det kanske precis det som hindrar dig från att somna.
* Tänk på ett ämne som är lagom engagerande och bara det. Tänk på samma sätt in dig i ett halvtråkigt scenario. Exakt hur du kommer att ha dina morgonrutiner imorgon, vad du kommer att äta till frukost osv. På så sätt håller du dig borta från stressande ämnen men tråkar ut hjärnan tillräckligt för att den ska koppla av.
* Precis som du kanske gjort just nu är det ibland bättre att stiga upp ur sängen och göra något helt annat istället för att ligga i sängen och grubbla.


* Undvik träning före läggdags, det sätter igång stresshormonerna som tar ett tag att lägga sig
* En tung middag gör dig sömnig direkt efteråt men håller dig vaken på natten för att magen håller på att arbeta. Av samma anledning ska man heller inte äta något precis innan man ska lägga sig.
* Se till att det är mörkt. Skaffa mörka gardiner och se till att blinkande lampor eller lysdioder stängs av.
* Se till att det är tyst (om du kan påverka det). Det är bättre att gå upp ur sängen och stänga av den irriterande droppande kranen, datorfläkten eller säga till den stökiga grannen. Irritation och sömn går inte ihop.
* Undvik att titta på TV precis innan du ska lägga dig. En spännande film är svår att slita sig ifrån och man är då vaken längre än man bör. En spännande film eller alltför engagerande film kan också sätta igång stress.
* Sov svalt


* Din partner snarkar och lika mycket som snarkljudet håller dig vaken så är faktumet att denne snarkar gör att du blir arg och uppstressad.
* Oregelbundna ljud såsom störande grannar eller trafik ger en irriterande stress i form av ?när kommer nästa oljud??, detta gäller även snarkningar...?ok, när kommer snarkningen??.


* Inte ta tupplurar
* Stiga upp vid samma tid varje morgon
* Undvika koffeinhaltiga drycker
* Inte arbeta i sängen. Hjärnan kan då ställa in sig på att sängen är för vardagsaktiviteter och inte sömn.


Denna typ av hjälp ligger utanför innehållet för denna sida. Du bör söka upp läkare för att undersöka om det finns en medicinsk orsak till din sömnlöshet. Apoteket rekommenderar att man ska söka hjälp när man:

* har svårigheter att orka med arbete och/eller privatliv
* Om du vaknar mycket tidigt och känner ångest, oro och hopplöshet kan orsaken vara en depression

Spelmissbrukare eller inte. När du börjar spela bort mer pengar än vad du har råd med, då börjar missbruket ta fart. Du känner att du måste vinna tillbaka pengarna du spelat bort. Du lånar pengar av kompisar för att kunna "vinna" tillbaka allt. Du funderar vad du gjorde för fel sist, och fortsätter spela. Idag har dessutom internet spelandet ökat dramatiskt. Pokerspelandet är större än aldrig förr. Pengarna förvandlas till krediter på nätet. Du tappar begreppet på pengarnas värde när du inte har dom i handen. Idag har spelmarknaden genomgått stora förändringar. Aldrig förr har det varit så lätt att satsa sina pengar på spel. De kommer hela tiden nya spelformer som ska passa just ditt spelande. Reklamen har stor inverkan, vi ser spelreklamer var vi än befinner oss. I butiken, på bussen, på tvn, skyltar vid kiosen och när vi surfar på nätet stöter vi även där på en och annan spelannons.

Varför vi börjar spela kan ha många orsaker. Man kan må dåligt, vardagen är trist, man känner sig stressad. Spelandet kan ha en tendens att få dig att må bättre för stunden, glömma allt som är jobbigt. Flesta spelar nog för att just kamma hem den där storvinsten, som oftast blir en stor förlust. När du väl vinner en större summa pengar så blir inte beroendet mindre, utan beroendet tar snäppet mot högre insatser och du är i den stora farozonen. De pratas alldeles för lite om riskerna att fastna i ett spelberoende i dagens samhälle. Skolorna tar upp rökning, alkohol och droger, men inget om spelandet. Idag när spelandet över internet tagit fart så bör vi bli mer informerade om konsekvenserna. Spelberoendet kan leda till: Skulder, lögner, social isolering, skilsmässa, misskötsel av arbete, vräkning från bostad, ångest, kriminalitet, hot och våld från personer som lånat ut pengar.

När någon har missbruksproblem är det givetvis bäst om han/hon tar sig ur missbruket själv. Men detta kräver självdiciplin och motivation från spelaren. Om den missbrukande individen inte klarar detta själv, finns flera möjligheter till att få hjälp och behandling. Behandlingarna funkar ungefär på samma sätt som för dom som har alkoholproblem. Behandling och hjälp för sitt missbruk kan man få inom öppenvården, på psykiatrisk klinik eller behandlingshem som är specialiserade inom missbruksvård. I en behandling av missbrukare söker man, i dialog med patienten, efter olika lösningar till dennes problem. Att se över och planera återbetalning av eventuella skulder kan också vara en del av terapin.

Behandlingen av spelmissbrukare är huvudsakligen fokuserad på att få individerna att sluta spela. Till att börja med inriktar sig behandlingen på att utreda vilka problem som finns; en lista över olika skulder görs samt en plan för hur skulderna ska betalas av. Man gör upp om vem det är som ska kontrollera pengarna, relationsproblem utreds och eventuella underliggande problem undersöks. Ibland kan ett spelmissbruk uppstå i samband med att en nära anhörig dör (upplevelse av försummelse eller känslan av underlägsenhet, kan också vara orsaker till varför ett missbruk uppstår). Ibland leder ett upphört spelande till allvarliga psykiska och fysiska problem. Det är önskvärt att partners och föräldrar är med under behandlingstiden. Människorna i missbrukarens närhet har ofta betydelsefulla roller i behandlingen. De kan kontrollera hushållets pengar, kontrollera att skulder återbetalas etc. Behandlingen varar i ca 6 månader.

Spelinstitutet bemannar, på uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut, en nationell stöd- och hjälplinje för spelare och anhöriga. Även andra personer som har frågor om spelberoende kan ringa linjen.

Samtalet till linjen är gratis om man ringer från en vanlig telefon. Ringer man från en telefonautomat kostar det 3 markeringar, cirka 3 kr, oavsett hur länge man pratar. Det går även att ringa från mobiltelefon. Man debiteras då för operatörens uppkopplingsavgift.

 > 020-819100 <



Med vänliga hälsningar,
"T".

Självmordstankar

Många har någon gång känt en önskan att inte leva längre. För de flesta är önskan bara en flyktig tanke som snabbt glöms bort, men för andra blir tanken kvar. Tankar på självmord kan dyka upp i personliga krissituationer som skilsmässa, förlust av arbete, problem i skolan, förlust av en nära anhörig, ekonomiska problem, ensamhet eller vid depression. Det kan kännas som att allt är hopplöst och att det inte finns någon möjlighet ut ur mörkret, men då är det viktigt att veta att det finns hjälp att få.


Om du har självmordstankar

När tankarna på självmord kommer kan du försöka tänka efter vad de egentligen betyder? Vad ligger bakom tankarna? Många gånger handlar det om problem som funnits under en längre tid, där man ensam försökt finna en lösning. Då är det viktigt att få prata med någon, att höra någon annans syn på problemen. Tunga tankar kan ha samband med stress, utbrändhet, alkohol, problem med närstående och ensamhet. De negativa tankarna kan också hänga samman med flera olika sjukdomar som faktiskt kan behandlas.

Om du inte förstår det som händer eller om det känns som om det inte går att ändra på det som bekymrar dig kan du få hjälp att reda ut dina tankar. Det är viktigt att du pratar med någon om hur du mår. Bara vetskapen om att någon annan är medveten om din situation kan göra att det känns lite bättre. Att beskriva dina tankar och känslor med ord kan vara ett sätt att se problemen tydligare. Prata med en släkting, en vän eller någon annan som du känner att du kan lita på. Den du pratar med kanske kan få dig att se på din situation ur en annan synvinkel.

Om du känner att du behöver professionell hjälp kan du vända dig till din husläkare. Han eller hon kan ge dig en remiss till en psykolog eller psykiater. Du kan också söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Om självmordstankarna återkommer eller blir starkare ska du inte dröja med att ta denna kontakt. Alla som arbetar inom vården har tystnadsplikt.

Du kan också dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.
De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.



Råd till anhöriga

En del människor mår så dåligt att de helt enkelt inte vill leva längre. För anhöriga och vänner till någon som har självmordstankar kan det vara svårt att förstå. Det kan vara svårt att veta hur man ska uppträda eller hur man kan hjälpa till. Ofta syns det inte utanpå hur dåligt någon mår och därför kanske omgivningen inte alltid förstår hur allvarlig personens dödsönskan är. Man tänker att det bara är en svacka som går över. Kanske vill man som vän eller anhörig inte lägga sig i någon annans privatliv för mycket.

En del menar att den som uttrycker en önskan att dö inte menar det på riktigt, att det är ett slags rop på hjälp. Det är först när tankarna eller hoten om självmord leder till en fysisk handling som man inser allvaret och då kan det vara för sent. I dagens samhälle är integritet och självständighet viktigt. Och visst är det bra att kunna klara sig på egen hand men det är minst lika viktigt att kunna ge hjälp till den som behöver det. Ibland krävs det så lite. Ett vänligt ord, en fråga om hur helgen har varit, ett telefonsamtal eller vetskapen om att du finns tillhands när din vän behöver dig.

Det finns många omständigheter som kan bidra till eller utlösa tankar på självmord. Det vanligaste är depressioner. Händelser som kan leda till depressioner är bland annat relationsproblem, ensamhet, förluster av olika slag som till exempel av någon närstående, av arbete eller av fysiska funktioner som hörsel eller hälsa.

En för hög alkoholkonsumtion kan också leda till depression. Den kan även göra så att spärren mellan att bara tänka på självmord till att faktiskt begå en självmordshandling försvinner. En stor del av dem som begått självmord har varit alkoholpåverkade.


Vad du kan göra som anhörig

Som anhörig till någon som genomgår en livskris är det viktigt att känna igen tecknen på detta. Personen som mår dåligt kanske inte vet hur han eller hon ska be om hjälp eller tror inte att hjälp finns att få.

Om du förstår att din släkting eller vän inte mår bra kan du till exempel se till att hålla lite tätare kontakt, ringa lite oftare, aktivera personen ifråga - komma på besök eller kanske gå ut och fika ihop. Det viktiga är kontakten med en annan människa, inte att man gör märkvärdiga saker. Försök ta reda på vilka behov personen har. Äter han eller hon ordentligt? Kommer personen ut och rör på sig? Se vad du kan göra för att behoven ska fyllas. Försök att prata om problemet. Ofta hjälper det att personen får höra en annan syn på problemet. Kanske är allt inte så svårt som han eller hon föreställer sig. Om du märker att det inte hjälper eller att personen drar sig undan kan det vara dags att fundera på professionell hjälp.

Om du orkar kan du kanske erbjuda dig att ringa eller följa med till läkaren eller psykologen. Även om personen måste klara av besöket ensam kan det vara skönt att veta att någon väntar när man är färdig. Se till att inte göra mer än du själv orkar och klarar av. Om du säger att personen som mår dåligt får ringa dig när som helst, måste du vara beredd på samtal mitt i natten eller på andra olämpliga tider. Om du känner att detta känns svårt är det bättre att säga att du kan bli nådd de tider som passar dig.

Om du är nära anhörig till någon som har försökt begå självmord kan det vara bra att själv prata med en psykolog om hur du mår efter det som har hänt. Kanske tar du på dig skulden eller har andra frågor och funderingar som du behöver få svar på.

Det är långt ifrån alla med självmordstankar som verkligen försöker ta sitt liv. För de flesta går det aldrig längre än till just tankar. Det är viktigt att visa att det finns hjälp att få. Med vänner och anhöriga som bryr sig kan risken att tanke omsätts i handling minska.


Nationella hjälplinjen tel: 020-22 00 60

Ring och berätta hur du känner dig så får du hjälp. Nationella hjälplinjen är öppen måndag-torsdag mellan klockan 17.00-22.00 och fredag-söndag mellan klockan 17.00-24.00.  Samtalen är kostnadsfria och det syns inte heller på telefonräkningen att du ringt.

Är du ung kan du också ringa:

    * BRIS tel: 0200-23 02 30
    * Jourhavande kompis tel: 020-22 24 44
    * Jourhavande adoptionskompis tel: 020-64 54 30
    * Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar tel: 020-59 59 00

Tveka aldrig att söka hjälp!





Med vänliga hälsningar,
"T".

Många barn drabbas av barnprostitution eller sexuell handel med barn. Det är svårt att få fram exakta siffror på hur många barn som är inblandade i den globala sexhandeln men man tror att det är så många som 1,8 miljoner barn, mest flickor, som utnyttjas av sexindustrin varje år. Störst är problemet i Asien där ca 1 miljon barn arbetar inom sexindustrin mot sin vilja. 200,000.250,000 av dessa finns i Thailand där de arbetar som prostituerade och hela 400,000 i Indien. Ett annat problem som finns är också sexturismen. Rika semester- och affärsresenärer åker då främst till Asien och köper barnen som varor väldigt billigt. Sexuellt utnyttjade av barn pågår i alla världsdelar även i Europa. Under det senaste decenniet i Öst- och Centraleuropa har man sett en stor ökning inom barnsexhandeln. Man tror också att så mycket som en miljon barn bara blir utsatta för barnsexhandeln varje år. Det är 3000 barj varje dag och 125 barn varje timme.

Sexuellt utnyttjade är en allvarlig fara för ett barns välbefinnande och hälsa. Nästan alla barn som blivit sexuellt utnyttjade lider av svåra trauman av sina upplevelser och vissa dör av den psykiska och fysiska misshandel som finns inom sexhandeln. Många barn får bo i fängelseliknande bordeller där de ständigt blir utsatta för olika former av övergrepp. För att ta sig igenom dessa övergrepp tar många barn ofta droger för att stänga ute det känslomässiga.

Såklart är risken att drabbas av en sexuell överförbar sjukdom också väldigt stor. HIV är absolut den värsta och på olika barnbordeller runt om i världen är många barn HIV-positiva utan att de själva vet om det. Sexuellt utnyttjade barn drabbas också ofta av genitala och anala blödningar, undernärning och känslomässida störningar. Även självmord och självdestruktivt beteende förekommer bland barnen. Tyvärr är det inte bara barnets hälsa som drabbas vid sexuellt utnyttjade utan barnen nekas även skolgång och en trygg uppväxt. Barnen förlorar också kontrollen över sitt eget liv och kropp och lär sig istället att stå till tjänst för vuxna än att lyssna till sina egna tankar och behov. Barnet blir helt enkelt kränkt och tappar tilliten för vuxna och får skamkänslor och dålig självkänsla. De långsiktiga psykiska skadorna hos barnen vet man inte så mycket om men internationella undersökningar har visat att vuxna som blivit utsatta som barn är väldigt representerade bland alkohol- och narkotikamissbrukare, psykiskt sjuka och sexualförbrytare. Vissa som försöker komma tillbaks till att leva ett normal liv, mest flickor, betraktas som kriminella och vissa nekas en plats i skolan på grund av sina erfarenheter som de själva inte bär ansvaret för. Barn som tvingas in i sexhandeln transporteras mellan olika platser och länder och hålls inlåsta utan någon chans att skaffa hjälp. Barn som reser mellan länder fråntas ofta också sina pass. Barnen blir också ständigt utsatta för hot och misshandel av dem som är ansvariga.

En av det största och kanske mest självklara orsaken till att barnprostitution förekommer är att det finns en så stor efterfrågan. Den största gruppen som söker sig till barn är pedofiler. En pedofil är en vuxen människa, man som kvinna, som har en onormal sexuell dragnin mot barn. En annan grupp som utnyttjar barn sexuellt är det som strävar efter tillfälligt sex. Om man befinner sig utomlands kan man anse att vissa regler inte gäller och risken att åka fast är minimal. Eftersom risken att åka fast är liten så blir risken att bli utskämd inför vänner och familj också påtagligt liten, detta gör det bara ännu mera spännande. Länder som Kina, Thailand, Sri lanka och Indonesien har blivit populära turistmål och lockar fler turister än någonsin. Att man idag kan resa över hela jordklotet har gjort att barnsexturismen har ökat, speciellt i Asien där många länder lever i fattigdom och barn tvingas till prostitution för att kunna överleva.

När internet slog igenom kunde man börja sprida barnpornografiskt material mera och till precis alla delar av världen. Man tror att det finns runt 100,000 barnporrsajter på nätet som alla är aktiva. En annan orsak till att barnprostitution finns är att det finns pengar att hämta där. Runt tre miljarder dollar eller mera omsätter denna bransch per år. En annan orsak att barn utnyttjas så mycket är också att många tror att risken att drabbas av HIV är mindre om man har sex med ett barn. I själva verket har som sagt barnen troligtvis redan smittas av HIV eller någon annan sexuell överförbar sjukdom.

Barn som hamnar inom barnprostitution och sexhandeln kommer för det mesta från fattiga och utsatta förhållanden. Vissa tvingas in i handeln medans andra blir lockade om av löften om jobb och en bra framtid. När de väl inser vad de har hamnat i är det oftast för sent för att fly. En majoritet av barnen som lockas in i sexhandeln är gatubarn som lockas med löften om mat, skydd och husrum. Många barn förväntas också bidra till familjens ekonomi och då är till exempel prostitution ett möjligt ?arbete?. Bordeller kan också lura föräldrar att lämna ifrån sig sina barn i tron om att det ska få en utbildning eller ett arbete. Flickor ligger mer i riskzonen för att dras in i sexindustrin och sexhandeln eftersom att de i många samhällen anses ha lägre värde och status än pojkar och kan ha svårt att hitta andra arbeten.

Ge en gåva
Bidra med valfritt belopp till ECPAT Sveriges PlusGiro 90 34 34-9.
Du kan betala direkt med ditt VISA- eller Mastercardkort
Läs mer på; www.ecpat.se

Se på dessa hemska bilder. Det är sant.
Det är verkliga bilder. Vår värld ser ut såhär på väldigt många ställen.
Vi vill se mindre av dessa bilder! Bli fadder Du också!!

Alla barn borde få känna glädje och kärlek under sin uppväxt.
Alla barn borde få leka och minnas en ljus barndom.
Skratta med bästa kompisen, njuta av sommarens sol och vinterns snö lekar.
Få upptäcka och lära sig livets alla mysterier.

De flesta barnen gör det, men jag tänker mer och mer på de barn
som har en otrygg uppväxt på grund av vuxna som inte respekterar barnen.
De rädda och kränkta barnen.
Barnen som får bära med sig sina hemska upplevelser hela sitt liv.
Barn som förövats en barndom.
De som under sin livstid för kämpa med sin smärta som de fick
av en vuxen som inte såg dem som de barn de var.
Som inte respekterade barnets egenvärde.

Barn tillhör en svag grupp i samhället.
De har få eller inga möjligheter att själva hävda
sina intressen och att påverka sin situation.
De är ofta helt beroende av närstående vuxna.
Barn har trots sin hjälplöshet samma inneboende värdighet och värde
som övriga medlemmar i samhället och samma okränkbara mänskliga rättigheter.

Trots det relativt starka sociala skyddsnät som finns i Sverige far många barn illa.
Många utnyttjas sexuellt av närstående vuxna, lever i själslig och kroppslig vanvård
misshandlas dagligen, en del till döds.

Bris Barnens hjälptelefon: 0200-230 230

Du som ringer kan vara anonym!!!
Bris betalar samtalet och det syns inte på telefonräkningen att du ringt.

Bris-mejlen: gå in på www.bris.se och klicka på "Bris-mejlen".

Ett sexuellt övergrepp är fysiskt och psykiskt kränkande.
Det är en handling som barnet inte kan ge sitt samtycke till.
Barnets behov är negligerat och det har ingen möjlighet
att påverka det som händer.
Sexuella övergrepp är en psykisk och fysisk invasion
och barnet är helt styrd av någon annan,
förövaren, som har makten och kontrollen.



Det är aldrig barnets fel!

Hjälp till att upptäcka de rädda och i själen trasiga barnen!
Barnen som gör allt för att överleva i det tysta.

Våga se!

Våga anmäla!

Våga hjälpa!


Med vänliga hälsningar,
"T".

Ring MS-direkt 020-620 540 (onsdagar kl. 10-14*)

Vad är multipel skleros, MS?

Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet (CNS). Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Odet multipel skleros betyder "många ärr" och syftar på att det bildas ärr på flera olika ställen i CNS.

Fakta om MS
* MS debuterar oftast i åldrarna 20-40 år
* MS är nästan dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män
* MS påverkar olika människor på olika sätt
* Det är mycket svårt att förutsäga förloppet av MS
* MS är inte smittsamt
* MS är en neurologisk sjukdom, inte en muskelsjukdom
* Man tror det är en kombination av olika faktorer som orsakar MS
* MS är vanligare i länder med kyligare klimat, som norra Europa, Nordamerika, Kanada och de södra delarna av Australien
* Drygt 12 000 svenskar har MS, varje år får cirka 450 nya personer diagnosen

Hjärnan och ryggmärgen är kroppens egen datacentral, som håller oss i kontakt med världen utanför. Genom CNS tar vi emot och sänder ut signaler, både medvetetet och omedvetet. Detta gör vi med hjälp av våra nervceller. Mycket svaga elektriska signaler, som bär med sig information mellan nervcellerna, skickas längs långa nervfibrer (axoner). Nervfibrerna är inlindade i ett fetthölje (myelin) som isolerar och leder signalerna snabbare och säkrare.

Vid MS pågår två processer som avviker från det normala. Den ena är att det uppstår små inflammerade områden i myelinet. Den andra är att myelinet bryts ner, vilket leder till förlust av myelinet (demyelinisering). Dessa processer ser aldrig exakt likadana ut hos två individer och kan uppstå på många (multipla) olika ställen i CNS. Det är anledning till att sjukdomsförloppet vid MS skiljer sig från person till person.

När myelinet angrips blir isoleringen tunnare och tunnare, vilket gör det svårare för informationen att ta sig fram längs nervtrådarna. Detta leder till de symptom som är typiska för MS. Efter några veckor, när inflammationen lagt sig, kan nervsystemet återhämta sig och myelinet återuppbyggas helt eller delvis. Men om inflammationen täcker ett stort område kan det lämna ärr. Ärren kallas för plack, efter ordet plaque som betyder fläck. Dels sker en nedbrytning och uppbyggnad av myelinet som på sikt medför att myelinet försvinner. Dels sker det en gradvis nedbrytning av cellerna, vilket leder till att hela nervceller dör.

Vilka symptom finns det vid MS?

Nerverna i CNS är med och påverkar nästan alla funktioner i kroppen. Och eftersom myelinet kan bli inflammerat på olika ställen både i hjärnan och i ryggmärgen kan också dina symptom variera mycket. Vissa är vanligare och andra är mer sällsynta. Symptomen kan visa sig rent fysiskt. Exempel på det är att du kanske plötsligt ser sämre på ena ögat eller känner domningar i din arm. Men du kan också uppleva att du minns sämre än tidigare eller att du har svårare att koncentera dig. Dessa symptom kallas kognitiva och berör hjärnans funktioner.

Det är viktigt att komma ihåg att frekvensen och intensiteten av symptomen varierar från person till person. En del symptom kan hanteras av dig själv, medan andra symptom måste behandlas med mediciner eller andra former av terapi. Beroende på vilken form av MS du har och det sätt på vilket den fortskrider, behöver du inte ha alla symptomen som beskrivs.

Varje person med MS är unik i sin symptombild.

Varför får man MS?

Än idag vet vi inte mycket om de sjukdomsframkallande mekanismerna vid MS. Däremot finns det vissa teorier kring vad som utlöser sjukdomen. Den genetiska arvet. Vi har länge vetat att ärftliga faktorer spelar en roll. Det är konstaterat att MS är vanligare hos personer med sjukdomen i släkten och man talar då om en genetisk "mottaglighet". Men även om man har maximal mottaglighet behöver man inte utvecka MS. Personer utan genetisk "mottaglighet" kan även få MS. Något förenklat skulle man kunna säga att utvecklingen av MS beror på arv och/eller på yttre faktorer (miljön). Dessa faktorer är ännu okända, men man tror att även virusinfektioner kan spela en roll.

Ärftligheten har alltså betydelse, men risken för att en föräldrer med MS får ett MS-sjukt barn är dock låg, lägre än två procent. Om vi tittar på världen som helhet ser man stora skillnader geografiskt i förekomsten av MS, och Skandinavien är en av de regioner där MS är virus eller miljöfaktorer. Det har dock visat sig att det behövs mer än ärftliga faktorer för att MS ska bryta ut. Länge har experter misstänkt att virus kan vara utlösande, även om man inte vet exakt vilka virus det är. De flesta forskare anser att flera vanliga virus skulle kunna aktivera immunförsvaret så att MS uppkommer.

Även miljöfaktorer har framförts som en möjlig förklaring. Klimat och diet har exempelvis diskuterats, eftersom MS är vanligare på norra halvklotet, men det har inte kunnat beläggas. Det har även spekulerats kring om lösningsmedel och kvicksilver kan ha någon påverkan, men inte heller här finns ännu några bevis. Det borde alltså vara möjligt att man får MS genom slumpmässiga händelser, till exempel att en virusinfektion hos en person i kombination med ett visst genetiskt anlag gör att immunförsvaret börja attackera de egna nervtrådarna. Kombinationen av olika faktorer är idag den starkaste teorin.

Livskvalitet med MS

Vad som är livskvalitet kan vara svårt att definiera och det skiljer sig mycket från en person till en annan. För den som är frisk innebär livskvalitet ofta något annat än för den som måste leva med en kronisk sjukdom. Har man MS så värdesätter man oftast saker i livet som kanske tas för givet av den som är frisk. Begreppet livskvalitet får ett annat perspektiv.

Många saker påverkar livskvaliteten

Det är många delar av livssituationen som påverkar välbefinnandet, exempelvis ekonomi, familj, vänner, arbete och fritidsintressen. MS kan ge många olika symtom som i sig kan vara besvärliga att hantera. Symtomen kan dessutom tidvis förhindra möjligheten att njuta av livets glädjeämnen ? att gå i skogen och plocka svamp, att lyckas med utmanande arbetsuppgifter eller att orka umgås med familj och vänner.
Kan man mäta livskvalitet?

Egentligen är livskvalitet ett väldigt individuellt begrepp. Ändå finns det flera olika mätmetoder som bland annat används i kliniska studier när man vill undersöka livskvalitet. Den enklaste metoden är att använda en s.k. Visuell Analog Skala (VAS) som ofta är utformad som en 10 centimeters linjal. Patienten får visa på linjalen hur han eller hon mår just nu ? där 10 är bäst och 0 är sämst. Efter en tid kan man göra en ny mätning och se om något har förändrats ? en förbättring eller försämring.

Ibland vill man mer detaljerat studera hur patienter upplever sin livssituation över tid, t.ex i samband med kliniska studier. Då kan man använda en s.k. Short Form-36 Health Survey eller SF-36. Detta är ett generellt frågeformulär ? det är alltså inte specifikt framtaget för MS utan kan användas vid de flesta sjukdomar. Formuläret består av 36 frågor som innefattar olika aspekter kring patientens fysiska och mentala välbefinnande samt eventuell inverkan på arbetsliv eller sociala relationer. Patienternas svar används sedan för att utvärdera hur livskvaliteten hos en grupp förändras från en tidpunkt till en annan. I kliniska studier är SF-36 en av de mest använda mätmetoderna av livskvalitet.

Livskvaliteten varierar vid MS

Att få en MS-diagnos innebär för de flesta en stark psykisk påfrestning, det kan kanske till och med vara frågan om en livskris. När symtomen från första skovet klingat av och livet blir sig likt igen, kommer efterhand det mesta av välbefinnandet att återvända. Varje kommande skov medför ny rädsla och oro för vilka konsekvenser det kan få.
Behåll livskvaliteten!

En behandling som effektivt minskar antalet skov och bromsar sjukdomsutvecklingen kan bidra till att behålla livskvaliteten trots att man har drabbats av en kronisk sjukdom som MS. Idag finns det flera olika bromsmediciner, så möjligheterna att finna en lämplig behandling är goda. Ju tidigare behandlingen sätts in desto större är möjligheterna att bromsa sjukdomsutvecklingen, förutsatt att man följer ordinationen och tar sin medicin på rätt sätt. MS kan medföra att man förutom de kroppsliga symtomen även drabbas av trötthet (fatigue), depression och kognitiva problem som påverkar inlärning, minne och koncentration. Många gånger kan det vara värdefullt att komplettera den medicinska behandlingen med en neuropsykologisk utredning där man kan få hjälp att upptäcka och hantera dessa symtom så att man kan fortsätta att leva ett bra och aktivt liv.

Mitt liv och min framtid med multipel skleros

MS börjar vanligtvis i den ålder då du är mitt uppe i att planera din framtid och lever ett aktivt liv. Frågan de flesta ställer sig är: "Vad händer med mitt liv och min framtid nu?", en fråga som naturligtvis kan skapa osäkerhet.

Du kanske tappar fotfästet och tvingas då att hitta en ny balans genom att komma till insikt och acceptera det faktum att du måste leva med en kronisk sjukdom. Det tar olika tid för olika människor. Men när du är redo att acceptera din diagnos kommer du emellertid att inse att MS må vara en del av ditt liv nu - men att ditt liv inte behöver vara synonymt med MS.

Vad händer med mig på sikt?

Eftersom sjukdomsförloppet vid MS är så svårt att förutsäga är det också svårt att se in i din framtid. Du befinner dig i ett så tidigt skede. Men kom ihåg att MS inte är en dödlig sjukdom och att det är ovanligt att komplikationer vid MS förkortar livet.

Det har gjorts en rad olika studier kring hur MS utvecklas under lång tid. Det är dock viktigt att påpeka att en majoritet av de människor som ingått i dessa studier inte har fått bromsmedicin. Denna behandling har bara funnits tillgänglig sedan mitten av 90-talet. Inom några år finns det förhoppningsvis också nya läkemedel, som ännu mer precist kan behandla MS. Det pågår ett flertal forskningsprojekt runt om i världen. På så sätt kan man säga att prognosen för dig som just fått din diagnos är betydligt bättre än den var för dem som fick sin diagnos för tio år sedan.

Hur blir det med familj och vänner när du har multipel skleros?

?Du har inte MS ensam? brukar man säga. Med det menas att dina närmaste, din partner, övriga familjemedlemmar och dina vänner kan påverkas i så stor utsträckning att de drabbas av samma känsloreaktioner som du.

Du och din partner

Kanske hade du din partner med dig redan när du fick diagnosen. I den stunden behövde han eller hon inta en stödjande roll och kanske ta till sig fakta kring sjukdomen du fick av din läkare, men som du inte var mottaglig för just då.

När någon vi älskar drabbas av en sjukdom vill och förväntas vi vara starka. Men din partner kan komma att gå igenom en process som omfattar både chock, rädsla, ilska och andra starka känslor för att förlika sig med nyheten. Han eller hon kan känna sig hjälplös inför en oförutsägbar sjukdom som gör framtiden oviss. Sådana känslor kan naturligtvis orsaka slitningar, men det är inte självklart att ni kommer att få problem. Om ni vågar tala om för varandra hur ni känner minskar osäkerheten och ensamheten av att bära på känslorna själv. Det kan till och med vara möjligt att MS för er närmare varandra, och hjälper er uppskatta det dagliga livet ännu mer.

Din MS kan komma att förändra det sätt på vilket ni brukar dela upp olika uppgifter hemma. Din partner måste eventuellt ta över saker du är van att göra, vilket skapar en ny balans. Det kan ta tid att vänja sig vid det. Om det blir en belastning, eller om du känner dig alltför beroende av din partner är det dags att be om professionell hjälp (till exempel hemtjänst eller distriktssköterska). Tänk på att din partner måste få vara partner, inte vårdare.

Prata öppet med varandra om problem. Att försöka lösa problem tillsammans kan föra människor närmare varandra. Det är bra för bägge parter att lyssna på varandras önskningar och behov. Att kommunicera ärligt och öppet, och ge uttryck för sina känslor och kärleken, gör att de flesta hittar en balans i sina förhållanden. Vissa saker kan vara extra viktiga att tala ut om:

1. Det kan hända att du känner att din partner inte tar dig på allvar längre. Han eller hon försöker skydda dina känslor och trippar på tå runt vissa "känsliga" ämnen. Undvik irritation som detta kan skapa genom att inte hålla tillbaka.
2. Din partner kan fortfarande uppskatta att göra saker som du kanske inte gör längre, vilket kan ge honom eller henne skuldkänslor. Du känner kanske skuld för att du är "en belastning". Försök istället att hitta en balans mellan olika aktiviteter, där det ena inte utesluter det andra.
3. "Förbjudna tankar" kan komma i olika faser. Tankar som "Jag önskar att jag aldrig träffat dig" eller "Jag vill skiljas, då är jag åtminstone fri" kan drabba alla som berörs av en sådan här situation. Men de försvinner oftast i takt med att ni hittar en ny balans i förhållandet.

Om problemen inte går att lösa...

Med eller utan MS kan vi få problem i våra relationer, och ibland går de inte att lösa på egen hand. Då kan det vara bra att söka professionell hjälp hos till exempel en kurator eller psykolog. Ibland kan det kännas svårt att ta emot detta stöd, men tänk på att dessa personer finns där för att hjälpa er att förbättra kommunikationen. De kan sätta fingret på problemet ni har, och hjälpa er ur den onda spiralen. Utnyttja den möjligheten.

Andra att prata med gällande MS

Ibland kan det vara skönt att prata med en person som inte tillhör sjukvården, familjen eller vänskapskretsen. Någon som har gått igenom samma sak som du och som vet vad det innebär att leva med MS.

I Sverige finns det en förening som heter NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) där alla medlemmar har någon form av neurologisk sjukdom, däribland MS. Det är en förening både för dig, för din familj och för dina närstående. NHR har också en underavdelning som kallas för DUNS, som vänder sig till yngre personer upp till 35 år. Om du vill veta mer om NHR och DUNS kan du besöka deras hemsida, www.nhr.se.

Om du inte känner att du vill organisera dig men ändå behöver någon att prata med kan du fråga din sjuksköterska. Kanske har just ditt sjukhus en MS-grupp som träffas och pratar ibland. Sköterskan kan även känna till någon annan person som du kan ta kontakt med.

Har du frågor om MS?
Ring MS-direkt 020-620 540 (onsdagar kl. 10-14*)

Har Du några frågor om MS? Ring då vår kostnadsfria telefonlinje MS-direkt. MS-direkt är främst riktad till personer med MS och deras anhöriga, men även till dem som är intresserade och vill lära sig mer om MS.

På MS-direkt kan Du få svar på olika frågor, allmänna råd, eller bara någon att prata med som stöd. Denna service är ett komplement till Dina etablerade vårdkontakter och är inte någon sjukvårdsbedrivande verksamhet.

För att försäkra Dig om att du får ett kompetent svar så har vi en legitimerad och erfaren sjuksköterska som svarar på Dina frågor. Experten, som heter Annette Wieloch, arbetar bland annat som MS-forskningssjuksköterska på Universitetssjukhuset i Malmö och har etablerat ett stort nätverk inom MS-området. Hon följer noggrant den senaste utvecklingen inom forskningsområdet och deltar regelbundet i nationella och internationella utbildningar och kongresser.

Vi vill göra Er uppmärksam på att Annette enbart besvarar frågor av generell karaktär och bedömer inte eventuella symptom eller ställer diagnoser. Hon kan däremot hjälpa till att dirigera Dig rätt så att du enklare kommer i kontakt med rätt vårdinstans.



Med vänlig hälsning,
"T".

Vi med diabetes kan förstås ha ett högre blodsocker än vad ni andra har, ni ligger dagligen på blodsockret 4-6 oavsett vad ni äter, men vi som har sockersjukan åker lätt upp till ett betydligt högre socker genom att bara äta en ballerinakaka eller dricka en festis.Varje år drabbas nästan 700 barn i åldern 0-14 år och omkring 400 personer i åldern 15-34 år av diabetes. Tyvärr vet jag inte hur många som dör i snitt av diabetes.