Uppehållstillstånd

Vilka regler gäller för att få komma till Sverige?

Efter andra världskriget expanderade industrin kraftigt i Sverige. Samtidigt förkortades arbetstiden, vilket ledde till ett stort behov av arbetskraft utifrån. Många svenska företag rekryterade därför aktivt arbetare i olika europeiska länder. Denna oreglerade invandring pågick ända fram till 1967, då Sverige fastställde regler för invandring.
Redan på 1950-talet hade dock de nordiska länderna genom avtal skapat en gemensam och fri arbetsmarknad som innebär att nordiska medborgare fritt kan arbeta eller studera i andra nordiska länder. I mitten av 1970-talet upphörde praktiskt taget invandringen av arbetskraft. Istället ökade andelen flyktingar som sökte sig till Sverige.

Invandringsregler

Invandringsreglerna innebär bl.a. att en person från ett utomnordiskt land som vill bosätta sig eller arbeta i Sverige måste ha uppehålls- och arbetstillstånd klart innan han kommer hit. Om han söker tillstånd när han redan har kommit in i landet, kan Migrationsverket avslå hans ansökan endast av den orsaken, utan att pröva hans skäl för ansökan.

Migrationsverket

Migrationsverket ansvarar för utredning och mottagande av asylsökande och fattar beslut om visum, arbets- och uppehållstillstånd samt om svenskt medborgarskap. Dessutom träffar verket avtal med kommuner om flyktingmottagande och samordnar och bevakar invandrarfrågor. Verket lyder under Utrikesdepartementet som svarar för invandringsfrågorna och Inrikesdepartementet som ansvarar för invandrarfrågorna inom regeringskansliet. Med invandringsfrågor menas regler som anger vilka utlänningar som får bosätta sig i Sverige. Invandrarfrågor omfattar åtgärder för att underlätta invandrarnas integration i det svenska samhället. Tillståndsgivningen styrs av Utänningslagen, Utlänningsförordningen och särskilda förordningar som beslutas av regeringen, samt regeringens och Ulänningsnämndens vägledande beslut i enskilda ärenden. Precis som andra förvaltningsmyndigheter eller domstolar kan Migrationsverket skapa egna riktlinjer för sitt handlande inom ramar som regering och riksdag fastställer.

Migrationsdomstolen

Migrationsdomstolen är högsta instans i nästan alla enskilda utlänningsärenden. Det betyder att domstolens beslut inte kan överklagas. Domstolen prövar vissa nya ansökningar, överklaganden av Migrationsverkets beslut om avvisning, utvisning m.m. I ett fåtal fall görs överprövningen av Migrationsöverdomstolen. Det gäller endast vissa principiellt viktiga ärenden, som Migrationsdomstolen eller Migrationsverket överlämnar.

Polisen

Polisen kontrollerar att utlänningar som kommer hit har de tillstånd som de måste ha. Det sker antingen genom kontroll vid gränsen eller vid kontroller som polisen genomför i Sverige, s.k. inre utlänningskontroll. Polisen tar emot ansökningar i tillståndsärenden som utlänningar gör i Sverige och har rätt att förlänga tillstånd i vissa fall. Däremot får polisen inte avslå en ansökan. Från och med den 1 oktober 1997 kommer Invandrarverket att ta över dessa arbetsuppgifter från polisen. I vissa fall får polisen avvisa den som har kommit hit utan tillstånd, pass eller pengar för sitt uppehälle och hemresa.

Visum

Medborgare i många länder kan besöka Sverige upp till tre månader utan tillstånd. Besökaren måste ha en giltig passhandling samt pengar för sitt uppehälle och för sin hemresa. Medborgare i de flesta länder i Afrika och Asien måste ha ett särskilt tillstånd, visum, för att överhuvudtaget få resa in i sverige. Visum söker de hos svenska utlandsmyndigheter (dvs. en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat) i sitt hemland eller i det land där de vistas. Oftast beslutar utlandsmyndigheten i viseringsärenden, annars gör Migrationsverket det. Visum kan ges för högst 90 dagars vistelse vid varje ansökan.

Arbetstillstånd

Medborgare från länder utanför Norden och EU/EES-området som vill arbeta i Sverige måste ordna ett arbetstillstånd innan de reser hit. För att få arbetstillstånd måste de bl.a. ha ett skriftligt erbjudande om arbete i Sverige. Arbetstillståndet söker de på en svensk utlandsmyndighet i hemlandet eller det land där de bo. Migrationsverket beslutar om tillståndet, i regel efter samråd med länsarbetsnämnden.

Uppehållstillstånd

Utlänningar som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd. Normalt skal det vara ordnat och infört i passet före inresan i Sverige. Tillståndet söker de på en svensk utlandsmyndighet i hemlandet eller det land där de bor. Det är utlandsmyndigheten eller Migrationsverket som beslutar om uppehållstillståndet, som kan vara antingen tidsbegränsat eller permanent. Båda ger rätt att resa in i Sverige igen efter besök i utlandet. Den som har uppehållstillstånd behöver inte visum.

Permanent uppehållstillstånd

Den som har permanent uppehållstillstånd behöver inget arbetstillstånd. Han har rätt att vistas här utan tidsbegränsning och utan pass men för inresa i Sverige måsta han ha pass. Tillståndet gäller så länge han är bosatt i Sverige. Migrationsverket återkallar det permanenta uppehållstillståndet om han flyttar från Sverige och i vissa andra speciella fall. Den som är t.ex. gäststuderande eller praktikant och bor här tillfälligt, kan inte få permanent uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning

Anknytning till Sverige - som grund för ett uppehållstillstånd - betyder oftast att en utlänning söker tillstånd för att förena sig med nära anhöriga som bor i Sverige, eller för att gifta sig eller bli sambo med någon som är fast bosatt här. Huvudregeln är att uppehållstillståndet ska vara klart före inresan i Sverige. Migrationsverket kan bevilja tillstånd efter inresan om det finns synnerliga skäl eller om det är uppenbart att utlänningen skulle fått uppehållstillstånd on ansökan prövats före avresan. Uppehållstillstånd söks på en svensk utlandsmyndighet i hemlandet eller där den sökande bor. Personalen på ambassaden eller konsulatet intervjuar den sökande och skickar ärendet till Migrationsverket, som fattar beslut. Före beslutet kompletterar Migrationsverket i regel uppgifterna antingen genom skriftlig utredning eller genom att intervjua den anhörige i Sverige. I samband med ett giftermål eller samboförhållande får utlänningen i regel uppehållstillstånd sex månader åt gången under två års tid. Det dröjer alltså två år innan han kan få permanent uppehållstillstånd.Undantag kan vara förhållanden där parterna återförenas efter att tidigare ha bott tillsammans under lång tid utomlands.

Asyl

Flyktinginvandring sker på två sätt:
* Regeringen bestämmer varje år en s.k. flyktingkvot, dvs. hur många flyktingar som ska överföras till Sverige.
* Enskilda asylsökande som själva reser till Sverige och söker uppehållstillstånd.
Sverige har undertecknat 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). Den anger de rättigheter och förmåner en stat som undertecknat konventionen är skyldig att garantera flyktingar som vistas inom dess gränser. Den svenska Utlänningslagens definition av begreppet flykting bygger på Genèvekonventionen:

"Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Vad som nu har sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit."

En asylsökande har i princip inte rätt att välja i vilket land han vill bo. Den stat dit en asylsökande först har kommit skall pröva asylfrågan. En asylsökande som hade kunnat söka asyl i ett annat land innan han kom till Sverige, kan därför avvisas till det landet.

Avvisning och utvisning

Utlänningar som inte har tillstånd att vistas i Sverige avvisas eller utvisas.

Avvisning

De vanligaste skälen för avvisning är att utlänningen:
* saknar pass och tillstånd att resa in i Sverige
* saknar pengar för sitt uppehälle och hemresa
* är på väg till ett annat nordiskt land genom Sverige men saknar tillstånd att rea dit
* söker asyl men Migrationsverket anser att det är uppenbart att han saknar skäl.
Han avvisas normalt till det land han närmast kommer ifrån.
Polisen får besluta om avvisning inom tre månader efter utlänningens ankomst till Sverige. Om han har varit i Sverige längre än tre månader beslutar istället Migrationsverket.
Det är också Migrationsverket som beslutar om avvisning om utlänningen söker asyl eller har en nära familjemedlem som söker eller har asyl i Sverige.
Om det är uppenbart att en utlänning inte har rätt till asyl eller annat uppehållstillstånd, kan Migrationsverket besluta att han skall avvisas omedelbart. Det kan verket göra även om tiden för överklagande av avvisningsbeslutet inte har gått ut (s.k. omedelbar verkställighet). Det är bara om det finns synnerlig skäl som Migrationsverket kan besluta om omedelbar verkställighet när det gått längre tid än tre månader sedan personen ansökt om tillstånd i Sverige.
Migrationsverket kan i samband med ett avvisningsbeslut, förbjuda utlänningen att återvända till Sverige under en viss tid.

Utvisning

En utlänning som har haft uppehållstillstånd kan utvisas om han har stannat i Sverige även efter det att hans uppehållstillstånd har gått ut eller återkallats. Utvisningsbeslutet fattas av Migrationsverket, som också kan förbjuda personen att återvända till Sverige under en viss tid. En domstol kan besluta att utvisa en utlänning som döms för brott som kan leda till fängelse eller skyddstillsyn, eller om domstol upphäver en villkorlig dom. Ett sådant utvisningsbeslut innebär alltid att utlänningen blir förbjuden att återvända till Sverige under en viss tid eller för all framtid. En utlänning som kom till Sverige innan han hade fyllt femton år och som hade bott här i minst fem år när åtal väcktes, får inte utvisas på grund av brott. Om en utlänning har haft permanent uppehållstillstånd i minst fyra år eller varit bosatt här minst fem år, måste det måste det finnas mycket starka skäl för att kunna utvisa honom på grund av brott. Den som är flykting får utvisas endast om han begått ett mycket grovt brott och det skall medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige, t.ex. grovt narkotikabrott eller grovt rån. Regeringen kan utvisa en utlänning och förbjuda honom att återvända hit med hänsyn till rikets säkerhet.

Avlägsnande till annat nordiskt land

De nordiska länderna har en gemensam yttre passkontroll, som innebär att varje nordiskt land har ansvar för vilka personer som släpps in i Norden. Om en person reser in i t.ex. Danmark illegalt eller med visum enbart för Danmark och sedan fortsätter vidare till Sverige, så kan Sverige skicka honom tillbaka till Danmark. Detta skall ske inom sex månader. "Gränslandet". i detta fall Danmark, ska sedan avgöra tillståndsfrågan. Den som har stark anknytning till Sverige skickas i praktiken inte tillbaka till "gränslandet" utan får sitt tillståndsärende prövat i Sverige.

Förvar

Myndigheten som har hand om utlänningsärendet, t.ex. polisen eller Migrationsverket, besluta också om en utlänning skall få tas i förvar (dvs. hållas inlåst i särskilda lokaler).
En utlänning över 18 år får hållas i förvar om hans identitet är oklar och man därför måste undersöka hans rätt att få resa in i eller stanna i Sverige. Han får också tas i förvar om det är sannolikt att han kommer att avvisas eller utvisas och det finns anledning att tro att han kommer att hålla sig undan eller begå brott i Sverige. Detsamma gäller om det finns ett beslut om av- eller utvisning som skall verkställas och om det finns risk att han håller sig undan eller begår brott. I vissa fall kan det dock vara tillräckligt att polisen tar hand om utlänningens pass eller beordrar honom att anmäla sig på polisstationen, s.k. uppsikt. Om det finns ett beslut om avvisning eller utvisning får utlänningen hållas i förvar upp till två månader. I andra fall måste det finnas mycket starka skäl för att en utlänning hålls i förvar längre tid än två veckor. För att ta barn i förvar gäller mycket striktare regler.

Anhöriga

Följande anhöriga till en EU/EES-medborgare som arbetar, driver företag e.dyl. i Sverige kan få uppehållstillstånd:
* Maka/make
* Barn som är under 21 år eller är beroende av föräldrarna för sin försörjning
* Föräldrar som är ekonomiskt beroende av barn som bor i Sverige.
Föräldrar får dock inte uppehållstillstånd om barnet är studerande. Anhöriga får uppehållstillstånd för samma tid som personen de har anknytning till.
Om en medborgare i en EU/EES-stat inte uppfyller kraven för att få uppehållstillstånd enligt EES- avtalet, t.ex om han är sambo med en arbetstagare, kan han i vissa fall få uppehållstillstånd med stöd av andra regler i Utlänningslagen.
För anhöriga till Nordiska medborgare gäller samma regler som för anhöriga till andra EU/EES- medborgare.

image51
Med vänliga hälsningar,
"T".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0