Självmordstankar

Självmordstankar

Många har någon gång känt en önskan att inte leva längre. För de flesta är önskan bara en flyktig tanke som snabbt glöms bort, men för andra blir tanken kvar. Tankar på självmord kan dyka upp i personliga krissituationer som skilsmässa, förlust av arbete, problem i skolan, förlust av en nära anhörig, ekonomiska problem, ensamhet eller vid depression. Det kan kännas som att allt är hopplöst och att det inte finns någon möjlighet ut ur mörkret, men då är det viktigt att veta att det finns hjälp att få.


Om du har självmordstankar

När tankarna på självmord kommer kan du försöka tänka efter vad de egentligen betyder? Vad ligger bakom tankarna? Många gånger handlar det om problem som funnits under en längre tid, där man ensam försökt finna en lösning. Då är det viktigt att få prata med någon, att höra någon annans syn på problemen. Tunga tankar kan ha samband med stress, utbrändhet, alkohol, problem med närstående och ensamhet. De negativa tankarna kan också hänga samman med flera olika sjukdomar som faktiskt kan behandlas.

Om du inte förstår det som händer eller om det känns som om det inte går att ändra på det som bekymrar dig kan du få hjälp att reda ut dina tankar. Det är viktigt att du pratar med någon om hur du mår. Bara vetskapen om att någon annan är medveten om din situation kan göra att det känns lite bättre. Att beskriva dina tankar och känslor med ord kan vara ett sätt att se problemen tydligare. Prata med en släkting, en vän eller någon annan som du känner att du kan lita på. Den du pratar med kanske kan få dig att se på din situation ur en annan synvinkel.

Om du känner att du behöver professionell hjälp kan du vända dig till din husläkare. Han eller hon kan ge dig en remiss till en psykolog eller psykiater. Du kan också söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Om självmordstankarna återkommer eller blir starkare ska du inte dröja med att ta denna kontakt. Alla som arbetar inom vården har tystnadsplikt.

Du kan också dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.
De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.



Råd till anhöriga

En del människor mår så dåligt att de helt enkelt inte vill leva längre. För anhöriga och vänner till någon som har självmordstankar kan det vara svårt att förstå. Det kan vara svårt att veta hur man ska uppträda eller hur man kan hjälpa till. Ofta syns det inte utanpå hur dåligt någon mår och därför kanske omgivningen inte alltid förstår hur allvarlig personens dödsönskan är. Man tänker att det bara är en svacka som går över. Kanske vill man som vän eller anhörig inte lägga sig i någon annans privatliv för mycket.

En del menar att den som uttrycker en önskan att dö inte menar det på riktigt, att det är ett slags rop på hjälp. Det är först när tankarna eller hoten om självmord leder till en fysisk handling som man inser allvaret och då kan det vara för sent. I dagens samhälle är integritet och självständighet viktigt. Och visst är det bra att kunna klara sig på egen hand men det är minst lika viktigt att kunna ge hjälp till den som behöver det. Ibland krävs det så lite. Ett vänligt ord, en fråga om hur helgen har varit, ett telefonsamtal eller vetskapen om att du finns tillhands när din vän behöver dig.

Det finns många omständigheter som kan bidra till eller utlösa tankar på självmord. Det vanligaste är depressioner. Händelser som kan leda till depressioner är bland annat relationsproblem, ensamhet, förluster av olika slag som till exempel av någon närstående, av arbete eller av fysiska funktioner som hörsel eller hälsa.

En för hög alkoholkonsumtion kan också leda till depression. Den kan även göra så att spärren mellan att bara tänka på självmord till att faktiskt begå en självmordshandling försvinner. En stor del av dem som begått självmord har varit alkoholpåverkade.


Vad du kan göra som anhörig

Som anhörig till någon som genomgår en livskris är det viktigt att känna igen tecknen på detta. Personen som mår dåligt kanske inte vet hur han eller hon ska be om hjälp eller tror inte att hjälp finns att få.

Om du förstår att din släkting eller vän inte mår bra kan du till exempel se till att hålla lite tätare kontakt, ringa lite oftare, aktivera personen ifråga - komma på besök eller kanske gå ut och fika ihop. Det viktiga är kontakten med en annan människa, inte att man gör märkvärdiga saker. Försök ta reda på vilka behov personen har. Äter han eller hon ordentligt? Kommer personen ut och rör på sig? Se vad du kan göra för att behoven ska fyllas. Försök att prata om problemet. Ofta hjälper det att personen får höra en annan syn på problemet. Kanske är allt inte så svårt som han eller hon föreställer sig. Om du märker att det inte hjälper eller att personen drar sig undan kan det vara dags att fundera på professionell hjälp.

Om du orkar kan du kanske erbjuda dig att ringa eller följa med till läkaren eller psykologen. Även om personen måste klara av besöket ensam kan det vara skönt att veta att någon väntar när man är färdig. Se till att inte göra mer än du själv orkar och klarar av. Om du säger att personen som mår dåligt får ringa dig när som helst, måste du vara beredd på samtal mitt i natten eller på andra olämpliga tider. Om du känner att detta känns svårt är det bättre att säga att du kan bli nådd de tider som passar dig.

Om du är nära anhörig till någon som har försökt begå självmord kan det vara bra att själv prata med en psykolog om hur du mår efter det som har hänt. Kanske tar du på dig skulden eller har andra frågor och funderingar som du behöver få svar på.

Det är långt ifrån alla med självmordstankar som verkligen försöker ta sitt liv. För de flesta går det aldrig längre än till just tankar. Det är viktigt att visa att det finns hjälp att få. Med vänner och anhöriga som bryr sig kan risken att tanke omsätts i handling minska.


Nationella hjälplinjen tel: 020-22 00 60

Ring och berätta hur du känner dig så får du hjälp. Nationella hjälplinjen är öppen måndag-torsdag mellan klockan 17.00-22.00 och fredag-söndag mellan klockan 17.00-24.00.  Samtalen är kostnadsfria och det syns inte heller på telefonräkningen att du ringt.

Är du ung kan du också ringa:

    * BRIS tel: 0200-23 02 30
    * Jourhavande kompis tel: 020-22 24 44
    * Jourhavande adoptionskompis tel: 020-64 54 30
    * Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar tel: 020-59 59 00

Tveka aldrig att söka hjälp!

image47



Med vänliga hälsningar,
"T".

Kommentarer
Postat av: Fanny

Jag måste bara säga att det här är en väldigt bra blogg! Jag ska verkligen fortsätta att läsa den. Bra jobbat :).

Kommentera mera läsare :)!

2008-03-14 @ 13:32:53
URL: http://fanny.bloggie.se
Postat av: Anonym

Tack för det här inlägget

2008-03-26 @ 08:44:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0