Ätstörningar
En ätstörning kan antigen vara ett sjukligt bantande (anorexi) eller hetsätande. Enligt utredningar i västländerna lider 2-8 flickor av tusen av anorexi och lika många av hetsätande. Bland pojkar är sjukliga problem med ätandet relativt ovanliga.
Vid hetsätande (bulimi) domineras tankarna av ätande och rädsla för övervikt. Anfallen av okontrollerat ätande följs ofta av kräkning. Den som lider av bulimi kan vara normalviktig. Vikten kan vara allt från under- till övervikt.
Vanligtvis börjar anorexi under de tidiga tonåren, vid 12-16 års ålder. En liten del bantar redan före puberteten. Bulimi börjar därimot ofta under den senare delen av ungdomstiden.
Särskilt vid bulimi är personlighetsstörningar och missbruksproblem vanliga. De till vilkas symtom hör kräkningar och användning av vätskedrivande eller laxerande läkemedel, har betydligt mera psykiska problem än många andra. Självmord och annat självdeesktruktivt beteende är vanligt bland dem.
Vid anorexi slutar menstruationen och patienterna får estrogenbrist och benskörhet. Det verkar som om graden och tiden av magerhet och tiden som menstruationen uteblivit, har samband med hur svår benskörheten är. Hälften av alla anorexipatienterna har en ökad risk för benbrott. Också vid bulimi slutar onta menstruationen och patienterna har problem med barnlöshet. Störningen påverkar däremot inte bentätheten.
Tiden då menstruationen börjat och framför allt den senaste vikten vid vilken menstruation var normal, är viktiga uppgifter vid bestämmande av vårdmål. Vid bestämning av barns och ungas målvikt används den genomsnittliga normalvikten som motsvarar patientens tillväxtkurva och längd. En långsam eller avstannad tillväxt berättar också om näringsbristens svårighetsgrad. Svullnad och torrhud kan tyda på undernöring, emaljskador på tänderna om tätä uppkastningar.
Under bedömningsprocessen bygger man upp en samarbetsrelation, motiverar patienten och familjen för vården och försöker lindra ångesten. Målet är en interaktion där man tillsammans med patienten begrundar problemen.
Under intervjun är det bra att fråga noggrant om alla möjliga symptom, eftersom patienten inte nödvändigtvis berättar om dem självmant. För att följa med matvanorna kan man föra matdagbok hemma.
Risken för att anorexin skall återkomma är större under graviditet. Därför är det bra att noga överväga en eventuell behandling mot barnlöshet. Under graviditet och barnsängstid bör mamman följas med noggrannare än vanligt.
Hos bulimiker är graviditeter ofta oplanerade. Depression förekommer ofta efter förlossningen.
Bulimi uppträder i perioder. Då uppföljningen är tillräckligt lång ökar antalet utan symptom och ungefär hälften tillfrisknar. Kräkningar i slutet av vården försämrar långtidsprognosen.
- Ätstörningar bör upptäckas i ett tidigt skede. Här har skolhälsovården en viktig uppgift.
- Om ätstörningen fortsätter bör den unga snabbt vägledas till undersökningar på ett ställe där man är insatt i vården av störningar.